Skip to main content

Årets Fridolin: Karlfeldt levde i en turbulent tid

13 juli 2026

Vad är det som gör Erik Axel Karlfeldts verk odödliga? Det undrade Årets Fridolin Maths Isacson, professor em. i ekonomisk historia, i sin föreläsning en julilördag i Karlfeldtsgårdens trädgård i Karlbo, här refererat av Karin Perers. 


När vi tillfrågade honom om medverkan, var inte nomineringen till Årets Fridolin känd för honom eller någon utanför styrelsekretsen i Karlfeldtföreningen. Nu stod han där, i talarstolen på gräset. Ledigt och engagerande berättade han om den samtid som Karlfeldt levde i, han läste dikter och filosoferade över Karlfeldts förhållningssätt till sin tids stora händelser.

På försommaren hade Avesta kommun utsett honom till Årets Fridolin och därmed mottagare av kommunens stora kulturpris. Årets Fridolin 2026 är Maths Isacson, professor em i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, och därtill en By socken-son som har ägnat årtionden åt att stödja och främja kulturarvsarbetet inte minst i sin barndomsbygd. För Karlfeldtsamfundets medlemmar är Maths välbekant genom sitt bärande kapitel i samfundets bok ”Karlfeldt i sin tid” som utkom år 2012.

Maths Isacson beskrev en tid som var minst sagt turbulent under Karlfeldts levnadsår: Förnyad riksdag, ny kommunallag, folkrörelser, stegvis demokratisering. Industritekniska språng, storskaliga lösningar, jordbrukets modernisering, urbanisering, nya kommunikationssätt, marknadsekonomi, massproduktion och under tidigt 1920-tal inhemsk arbetslöshet på 30-35 procent. Ett kulturellt skifte från bondeland till nya ideal genom bland annat La Belle Epoque, men också det tidiga 1900-talets ungdomsrörelse som blev hembygdsrörelse och värnade rottrådar i form av kulturarv.  

– Karlfeldt var mindre delaktig i samhällsdebatten än sina generationskamrater Strindberg, Lagerlöf och Fröding, sa Maths och lyfte fram att Karlfeldts analyser och mening istället finns som klangbotten i hans dikter, särskilt i samlingen Flora och Bellona 1918. 

– När de dikterna skrivs, rasar det första industritekniska krig som världen har skådat. Det är ett bestialiskt krig som kommer att döda 16,5 miljoner människor. Kriget föröder människors liv, men också både byggnader och ideal. I Karlfeldts dikter är tonen pacifistisk, menar Maths. 

– Karlfeldt kan nog kallas kulturkonservativ. Hans lyrik skildrar mer det gamla bondesamhället än det framväxande industrilandet. Han väljer att tala i sammanhang där han kan betona värdet av att känna bygdens och landets historia. Karlfeldt lever i en pressad tid, då det för alla är svårt att visionärt tänka framåt. I Sjugare skapar han tillsammans med sin familj sitt idealhem. Han dör före skotten i Ådalen och före den politiska kohandeln som leder fram till folkhemspolitiken. 

Kulturprogrammet med Maths föreläsning arrangerades av Karlfeldtföreningen i samverkan med Södra Dalarnas Lokalhistoriska sällskap. På Karlfeldtsdagen, det stora firandet på Erik Axels födelsedag, mottog Maths Isacson hedrad och glad Avesta kommuns kulturpris. I sitt tacktal där jämförde han sig med Fridolin och kom fram till att det finns både likheter och klara olikheter.

KARIN PERERS 
Ordförande för Karlfeldtföreningen i Folkare

Senaste nyheterna